Fort, fort…

Sån är jag1
Fort, fort och helst färdig innan jag har börjat, så jag snabbt kan gå vidare till nästa uppgift. Att det blir slarvig och inte riktigt rätt har ingen betydelse bara det blir klart snart.
Jag springer hellre än går, tar gärna genvägar som ofta blir “senvägar”..
Kände i morse som att hela jag tappat farten, stagnerat liksom, inget händer, ingen utveckling, inga nya projekt och tänkte genast att detta är fel, jag har blivit så skrämd av utbrändheten att jag inte vågar satsa på något nytt. Ett nytt arbete innebär nya krav och risk för misslyckanden, nya hobbies innebär att lära mig nya saker osv…
Men sedan tänkte jag ett steg till, för en gång skull så tänkte jag efter innan jag kastade mig ut..
Det kanske är dags för ett nytt projekt. Att helt enkelt lära mig att göra saker sakta, göra färdigt se resultatet innan jag flänger vidare in i nästa, att tänka färdigt en tanke innan jag är i nästa. Att faktiskt inte nöja mig innan jag är färdig, helt färdig med det jag gör. Att träna in ett moment med hunden och verkligen se att det sitter och fungerar helt innan jag går över på nästa, kanske kan jag få bättre resultat då inte som nu nöja mig med att det fungerar ibland, så då går det NOG.
Att riktigt se hur frisk och stark jag är här och nu, jobba vidare i små steg och ta det lugnt, se resultatet och sedan låta det sätta sig ordentligt innan jag går in på nästa. Jag har bråttom, vill se snabba resultat, kunna saker innan jag har lärt mig osv… Att fortsätta gå ett tag till, innan jag springer!!!
Önskar er alla en fin dag!
Helena.