Visar inlägg med etikett Månadslöfte. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Månadslöfte. Visa alla inlägg
fredag 2 maj 2014
Ont i ryggen…
Även om hundarna har en egen blogg, så får här slinka in en hund bild då och då, de är ju så söta de små. Det finns två han valpar till salu hos vår uppfödare Lars om någon skulle vara intresserad.De är leverans klara i nästa vecka!
Ont i ryggen ja, det har jag nu. Inte akut ont utan mer lite obehagligt jobbigt ont som kniper till då och då. Tröttsamt tråkigt är det, blir till att göra mina McKenzie övningar igen, det brukar hjälpa.
Jag mår ju så himla bra nu och då vill jag göra allt och helst samtidigt Så jag grejade hemma en dag och sedan jobbade jag på em och så sprang jag en sväng på kvällen…. lär jag mig aldrig? Nej antagligen inte..
April är slut och med det månadslöftet, har jag lagt in någon extra aktivitet varje dag? Nej det har jag inte, när arbetsträningen på förskolan gick så snett blev jag för utmattad och sedan rann det ut i… och så var det med det. Jag avslutar detta projekt nu då det inte känns kul längre… Även om jag nu har som målsättning att styrke träna regelbundet hos sjukgymnasten för att undvika ryggont och annat tjafs, hon har haft semesterstängt ett tag nu men på måndag ska jag boka in nya träningstider, så blir detta inget månadslöfte.
Solen skiner och det blåser isbitar här hos mig, attans så snabbt man vande sig vid sommar värmen, nu när tempen är mer normal så fryser man.. aldrig är människan nöjd
Ha en fin fredag!
Helena.
tisdag 1 april 2014
Utvecklingen går framåt …
Hittade ingen bild att illustrera texten med, för en “selfie” i gyn stolen, det gör ingen glad… Hahaha….
Jag minns inte när jag senast gjorde en riktig undersökning men det var länge sedan och då, vad jag minns, var det mycket obehagligt med div metall instrument och så… men utvecklingen går framåt, numera används ultraljud, hur smidigt som helst om än inte så behagligt. Överlevde gjorde jag och inget som inte ska vara där hittades, min lättnad var stor, visste nog inte riktigt hur mycket oro jag burit på förens jag med egna ögon fick se (utan att vara ormmänniska att där var som det skulle! Nästan så jag frågade efter en bild att ta med hem… hade väl varit kul… alla som väntar barn går ju runt och visar ultraljudsbilder till höger och vänster då kan väl jag visa en på en tumörfri och fin livmoder
Nog om detta!!
Vad ska jag då ha för löfte under April månad, godis fri igen..nja, känns väl inte så lockande nu i påskatider..
Jag är en ivrig läsare av olika träningsbloggar, även om jag inte själv tränar så som de gör, utan mer tycker det är intressant och kul. (Stor glädje nu förresten, när ett av mina favorit tv program startat igen, finns väl inget bättre än att med chipspåsen i handen bänka sig framför “Svenska Biggest looser” )
Jo jag såg en bloggutmaning på en sån där tränings sida, där man skulle träna varje dag under april men deras kriterier för att det skulle räknas som träning var att man skulle vara ombytt och svettas… hmm. nej inget för mig då skulle jag vara värkbruten varje dag men… att träna varje dag det ska jag.
Träning för mig kan vara allt från att springa mig blå eller lyfta på gymmet till att ta en promenad med hundarna eller arbeta i trädgården.
Så månadens utmaning blir att anstränga mig lite mer fysiskt varje dag, behöver som sagt inte vara i träningskläder eller svettigt men något ska det vara!!
Kanske till och med den där vågen jag, har kan ta och flytta siffrorna lite då… eller skämtar den April med mig varje gång jag ställer mig på den??? I morse gjorde den det i alla fall, för så mycket kan jag INTE väga måste vara atmosfäriska störningar…
Helena.
Jag minns inte när jag senast gjorde en riktig undersökning men det var länge sedan och då, vad jag minns, var det mycket obehagligt med div metall instrument och så… men utvecklingen går framåt, numera används ultraljud, hur smidigt som helst om än inte så behagligt. Överlevde gjorde jag och inget som inte ska vara där hittades, min lättnad var stor, visste nog inte riktigt hur mycket oro jag burit på förens jag med egna ögon fick se (utan att vara ormmänniska att där var som det skulle! Nästan så jag frågade efter en bild att ta med hem… hade väl varit kul… alla som väntar barn går ju runt och visar ultraljudsbilder till höger och vänster då kan väl jag visa en på en tumörfri och fin livmoder
Nog om detta!!
Vad ska jag då ha för löfte under April månad, godis fri igen..nja, känns väl inte så lockande nu i påskatider..
Jag är en ivrig läsare av olika träningsbloggar, även om jag inte själv tränar så som de gör, utan mer tycker det är intressant och kul. (Stor glädje nu förresten, när ett av mina favorit tv program startat igen, finns väl inget bättre än att med chipspåsen i handen bänka sig framför “Svenska Biggest looser” )
Jo jag såg en bloggutmaning på en sån där tränings sida, där man skulle träna varje dag under april men deras kriterier för att det skulle räknas som träning var att man skulle vara ombytt och svettas… hmm. nej inget för mig då skulle jag vara värkbruten varje dag men… att träna varje dag det ska jag.
Träning för mig kan vara allt från att springa mig blå eller lyfta på gymmet till att ta en promenad med hundarna eller arbeta i trädgården.
Så månadens utmaning blir att anstränga mig lite mer fysiskt varje dag, behöver som sagt inte vara i träningskläder eller svettigt men något ska det vara!!
Kanske till och med den där vågen jag, har kan ta och flytta siffrorna lite då… eller skämtar den April med mig varje gång jag ställer mig på den??? I morse gjorde den det i alla fall, för så mycket kan jag INTE väga måste vara atmosfäriska störningar…
Helena.
Nu igen??
Ny månad, nu igen?!
Tycker inte alls det var länge sedan det var 1a Mars… vart har denna månad tagit vägen?? Den har bara susat förbi.. kan bero på att vi faktiskt haft ganska bra väder en stor del av tiden, visst har det stormat och regnat en del men ingen mer snö har vi haft.
Månadslöftet under mars månad var att utmana mig själv och det har jag gjort, till viss del i alla fall det var med det löftet som det brukar vara med nyårslöften, de går bra i början men sedan liksom rinner det ut i sanden men jag har tagit tag i saker som för mig är lite jobbiga, ringt samtal, börjat gym träna hos sjukgymnasten, beställt tid för koll på gyn, varit ute och sprungit några gånger och då lite längre än jag brukar…
Kontroll på gyn ja.. jag går till tandläkaren 1gg om året, till bröstmottagningen för koll osv.. men gyn! Nej det undviker jag om jag kan, tar cell provet när kallelsen kommer men sedan inget mer, är nöjd med att barnmorska säger “det ser fint ut” vart 5e år.. skäms. Kan vara det att det är inte så behagligt.. eller rättare sagt, otroligt obehagligt att göra det. Men också denna ständiga rädsla vid läkarbesök, vad ska de hitta denna gång då?
Har man en gång fått cancer beskedet så finns för alltid rädslan där, vad gömmer sig i mörkret som jag inte kan se och någon ormmäniska är jag inte så nu är det dags att någon annan kikar in och ser att allt är bra!
Om nytt månadslöfte för April får jag lov att återkomma när jag bestämt mig!
Önskar er alla en fin 1a April!
Helena.
söndag 2 mars 2014
Ute och cyklar!
Första utmaningen avklarad!!
I samband med utbrändheten miste jag mycket av min balansförmåga. Hade i början svårt att gå rakt, ramlade ofta in i dörrposten när jag gick in i ett rum, tappade balansen när jag gick på vägen och det passerade en bil osv.. det var otroligt jobbigt och handikappande.
Jag gick i skogen med hundarna, inte på vägen, för i skogen såg ingen när jag ramlade... Men också för att träna balansen, det är otroligt bra att gå i mossa, upp på stenar, balansera på stockar och annat. Balansen blev sakta bättre men den är fortfarande, ibland inte helt ok, speciellt om jag är i en rörig miljö med många människor och mycket ljud.
Att inte helt lita på att jag kan gå som "vanligt folk" är för mig jobbigt, ja det är pinsamt att ta snedsteg och vingla in i saker... så cykla har jag inte gjort på väldigt länge men längtat lite efter...
I somras köpte jag mig en ny cykel, för jag skulle göra det, jag skulle cykla. Denna nya fina vita cykel har nu stått i boa och retat mig .. nästan hånat mig... "här står jag och bara väntar på dig din fega stackare"...
Så, nu i utmaningens månad, bestämde jag mig för att testa.
Tog en väg där det inte är någon större trafik, för bilar är fortfarande obehagliga att möta. Med ångestskräck i hela kroppen så vinglade jag iväg..
Och det var som man säger "det är som att cykla, har man en gång lärt sig så sitter det i kroppen" :)
Det gick bra men attans vad jobbigt det var, blev alldeles svettig!
Ja nu är jag stolt över mig själv, har kommit över en tröskel och vågat utmana min rädsla!!!
Helena.
lördag 1 mars 2014
Så var det gjort !!
Februari är slut och med det även denna månads löfte. Att blogga varje dag och bli bättre på att kommentera hos er andra.
Hur det gått?
Ja, över förväntan faktiskt, missat några gånger bara!! Det var svårare än jag trott, vissa dagar finns bara inget att skriva om, kanske är det lättare om man har en “temablogg” en som bara handlar om mode eller inredning eller så, min blogg är nog ganska spretig, handlar om allt och inget..
Just nu känns det extra svårt när kameran är på lagning, våren kommer med stora steg, blommor slår ut, knoppar som kommer, mycket vackert som skriker efter att fotas men som sagt ingen kamera.. Mycket lättare att blogga med fina bilder..
Men nu är det ny månad med nytt löfte..
Denna månad blir en månad av utmaningar. Att utmana alla de rädslor jag bär med mig efter många år av sjukdom och utbrändhet.. man får en del skador och handikapp efter en sådan här tid… bara det att gå hemma i så många år som jag gjort gör mig bekväm och lite väl osocial… Så nu är det dags att sakta men säkert börja utmana de rädslor jag har.. wish me luck!!
Helena.
måndag 24 februari 2014
Det är svårt ibland…
Ja vissa dagar tar det emot att skriva, det finns liksom inga ord, inga bra uppslag, inga händelser som ger något att skriva om.
Sista veckan på denna månads löfte, att skriv något på bloggen varje dag, sista veckan i februari, så nu är det snart Mars och visst är väl Mars en vårmånad. Kan det verkligen vara så att vintern är slut? Eller på väg att ta slut i alla fall…
Lovade även att bli bättre på att kommentera hos andra och det har jag faktiskt lyckats med, inte för att det på något sätt ökat kommentarerna här hos mig, antagligen är väl det jag skriver om inte så intressant….
Nej men nu blev jag för gnällig, är väl inte Närking född, för inget Skyller på stormen vi har, tredje dagen nu som det blåser som bara den.. tröttsamt och man blir lätt lite gnällig då..
Slut för idag, kanske händer det något kul i morgon!
Helena.
måndag 17 februari 2014
Glömde!
Jo så var det, jag glömde skriva inlägg igår.
Det blir nog aldrig någon “storbloggare” av mig, ni vet en sån som gör flera om dagen om allt från super intressant till bla bla… inte för att det är något jag strävar efter men… visst är det kul när besöksräknaren tickar och kommentarerna ökar.
Det för genast tankarna vidare mot, vad är det egentligen som driver de som som blir storbloggare, som lever av att blogga? Är det ett behov av att synas, eller en längtan efter att sprida sitt budskap snabbt och stort, att nå ut till en mängd människor på kort tid? Eller är det ett sätt att tjäna pengar? Enkelt tjäna pengar tänkte jag skriva men så himla enkelt kan det inte vara.
Som modebloggar te x, att hela tiden vara uppdaterad på senaste trenden, styla och fota sig, ständigt bli ifrågasatt för sitt utseende osv. Träningsbloggar som ska inspirera och förnya sig hela tiden… För visst är det så om man kör på i gamla spår så tappar man sina läsare, allt går så snabbt, med ett enkelt knapptryck så är man borta om man inte väcker intresse.. och syns man inte så finns man inte.. och syns man på fel sätt så är man körd,. Åsikter som väcker intresse, väcker också andra människors känslor och på nätet verkar det vara fritt fram att hata helt öppet… Nej att leva på att blogga måste vara tufft!
Varför bloggar jag då? Den frågan har jag faktiskt skrivit om förr, det är många gånger jag funderat över det.
Jo jag gillar att skriva, ibland om saker som väckt tankar men oftast skriver jag som en sorts dagbok. Är detta nutidens dagböcker, kommer forskare om många år att läsa mina och andras texter för att se hur vår tids tankar och trender var, så som de nu forskar i bortglömda dagböcker som hittas i gamla hus för att se hur den tidens kvinnor levde och tänkte?
Nu kom jag bort mig i tankarna, inte helt ovanligt när det gäller mig, en tanke om att skriva om något, som utvecklas till något helt annat..
Glömde att blogga igår för att….
Ja inte beror det på något spännande eller intressant..
Inte var agendan full med intressanta event..
Nej det var en riktig softar dag, en dag med lång sovmorgon, tvn på i sängen med kaffe muggen, en lång frukost och sedan saker jag gillar. Jag bakade bröd, för att jag gillar det, sen gjorde jag en god söndagsmiddag, för att jag gillar det, samtidigt tittade jag på skidstafetten… en runda i skogen med hundarna, ett telefonsamtal med dottern, en stund i soffan med ljudboken… ja helt vanliga saker och dagen for iväg!
Idag är en ny dag, solen skiner redan och fåglarna har morgon konsert utanför mitt fönster, sonen har sportlov och jag jobbar eftermiddags passet. Som gjort för en skön start på dagen!
Helena.
lördag 1 februari 2014
Kom på något bra!!
Istället för nyårslöften som sträcker sig över hela året, så ska jag ha månadslöften. Att under en månad göra något känns för mig i alla fall mer överkomligt än att ha ett helt år.
Ett helt år känns så stort och tung på något sätt, då stoppar det direkt.
Jag hade i början av året en tanke om att jag ska bli mycket bättre på att blogga. Ja inte bättre som i att lära mig mer om det och utveckla den till något annat, utan mer att jag ska göra minst en uppdatering varje dag. Själv tycker jag det är roligt med bloggar där det uppdateras ofta, behöver inte vara stora saker med mycket text utan bara att det hela tiden händer något. Varje gång jag tänker så, kommer automatiskt tanken på min egen blogg som i perioder inte skrivs något i alls, så varför ska jag klaga på att andra inte gör det.
Så februari månads löfte blir att skriva något varje dag, eller i alla fall göra ett inlägg, kan vara bara en bild kanske men något ska det bli!! Hundarnas blogg ska jag också skärpa mig med men den känns svårare för under vinterperioden händer inte så mycket där det är vintervila i träningen nu, bara konditionen som ska hållas uppe.
Nu står det i alla fall nybakat bröd på min bänk och svalnar, riktigt bakväder här idag, grått och ruggigt är det och plusgrader ute. Såg på nätet förut att det varnas för ishalka ikväll pga regn!!
Helena.
Januari!
Känner fortfarande ett otroligt behov av bilder med färg, så jag fortsätter att visa sommarbilder. Det är så mörkt här, eller färglöst ska jag säga för ljusare har det blivit men solen lyser med sin frånvaro.
Ja nu är januari slut, denna långa och för många tuffa månad. årets fattigaste månad sägs det och det kan jag minnas från åren när barnen var mindre och vi köpte julklappar till alla i släkten. Nu gör vi inte längre det, alla köper till sina egna barn bara så det blir inte så mycket. Våra barn önskade sig inget speciellt denna gång så det blev inte så mycket handlat. Tror inte vi haft en så billig jul någonsin faktiskt.
Första månaden efter nyårslöften har passerat och hur har det gått? Jag hade bestämt att januari skulle bli en månad utan godis, chips och alkohol och det har inte varit några problem för mig. Visst har det slunkit ner några chokladbitar, speciellt förra helgen då vi var en tur till Örebro, visst måste man vara solidarisk med sin syster och hjälpa henne med sista chokladasken . Något jag inte saknat är det där vinglaset som slinker ner då och då när det ä ruggigt och kallt ute eller på fredagskvällen, inte saknat det alls. Lite chipssugen har jag varit, det är min stora last bara älskar knapriga lättsaltade… men jag tog lite jordnötter i stället, säkert inte nyttigare men det var inte meningen med det heller, meningen var att ta bort vissa laster och se om jag saknade det. Godis har jag inte saknat alls, visst är det gott då och då men inget jag behöver.
Lite extra motion i form av promenader har jag också lagt in. Visst går jag varje dag annars också då hundarna kräver motion men jag ska inte säga att just promenader är deras favorit form av motion, nej de vill springa fritt på åkern och jaga efter en boll eller något annat kul, att gå i koppel på vägen är tråååkigt. Nu har vi så mycket snö och halkigt på vägarna så att gå där är inget kul, smalt är det också med plogvallar på båda sidor så nu pulsar vi i skogen eller runt åkern och det är motion även om det inte går fort.
Snöskottning är en annan form av motion som jag ägnat lite tid åt denna månad, ger en hemsk träningsvärk men är samtidigt rofyllt och skönt.
Men, nu är januari slut för detta år och den härligt korta februari startar, nu ni är det snart vår!
Önskar er en härlig helg!
Helena.
måndag 6 januari 2014
Om röda dagar tycker jag mycket!
Tänkte lägga ännu en grå och stormig bild här men ångrade mig.. visst har vi storm idag igen och ösregn på tvären men jag orkar inte visa mer.
Längtar efter ljus och värme nu, inte har vi så kallt men det är ruggigt…
Det är skönt med röda dagar tycker jag, att alla i familjen kan ta det lugnt och koppla av, sova länge på morgnarna, äta frukost sakta och lugnt och sedan bara vara hela dagen. Jag börjar lära mig det nu, att bara vara, det har tagit lång tid men nu går det. Jag kan ligga kvar i sängen länge med kaffe koppen. Jag kan gå från frukostbordet och rakt in i soffan med en bra bok eller bara slö titta på tvn utan att må dåligt, ett stort steg för mig!
Jag har övat massor nu i julhelgen!!
Sista extra röda dagen innan påsk nu och vi njuter i fulla drag, att vi sedan fick kliva upp mitt i natten för att hämta sonen i Uddevalla ( det går ingen nattbuss på söndagar) det gjorde inte så mycket när vi var lediga idag.
Nu har jag tillbringat en stund med att rensa i skafferiet, slängt halvtomma paket med mjuka kex, hällt ut glöggslattar… osv. Det blev så tomt så…. Mitt nyårslöfte om man nu kan kalla det så, var att ta en vit månad nu i januari, inget godis och ingen alkohol. Det kändes i hela kroppen då på nyårsafton att det blivit för mycket av det goda. Mina leder svullnar och värker av för mycket socker, ja hela kroppen kommer i olag… julen är en helg då jag tillåter mig att frossa i allt som är gott och så ett par… hmmm… glas vin till det.. men nu är det stopp och det går bra. Känner inget sug efter något.. ja kanske en massa frukt och färgglada grönsaker då
Önskar er en fin trettondag och en trevlig start på veckan!
Helena.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)