Funderingar som leder till beslut.

Jag har sedan tidiga tonåren, levt med hund. Och då menar jag inte bara att jag haft en hund. Jag har levt hund, allt jag gjort har kretsat kring hund, träning, tävling, vänner, fritid, kläder, bil val, semester resor, boende, allt har kretsat kring, tema Hund. Insnöad? Nörd? Ja helt klart, så har det varit, förutom några år när barnen var små, då när dottern var 1år tog jag beslutet att, ta en paus, jag hade under åren sett allt för många barn släpas runt av hundnörd föräldrar, gråtandes i kyla på vintern, kissnödiga och hungriga och där hade jag satt en gräns så skall jag aldrig göra med mina barn och det gjorde jag inte heller.
Visst saknade jag vännerna, att umgås kring ett gemensamt intresse men ungarna fick sin tid och jag ägnade mig helhjärtat åt familje aktiviteter. Sen när de blev äldre bestämde jag mig för att börja om, att skaffa en ny hund och ge mig själv tillbaka mitt intresse. Det var kul och det gick bra men den riktiga gnistan fanns inte hos mig längre men skam den som ger sig jag körde på, vi hade kul. Hon dog tragiskt 3år gammal av tumörer, stor sorg och jag funderade allvarligt på att lägga av men vad ska jag då göra, vem är jag då? Jag har alltid haft detta som mitt intresse. Så jag köpte en ny hund och startade igen.
Sen blev jag sjuk, fick cancer och träningen låg nere men jag kämpade tappert för… ja för vad? Jag tränade när jag kom hem från sjukhuset med armar som inte fungerade, bara för att känna om jag kunde och visst gick det.. men den riktiga gnistan fanns inte längre.
När jag sedan blev dålig i höstas igen så funderade jag, vad ska jag göra? Jag har hela mitt liv levt, hund, vad är jag utan det intresset, hur blir livet då? Nej å hemska tanke detta går inte… men tankarna har funnits där en längre tid nu, legat och gnagt.. varför håller jag på?
Är detta vad jag vill göra? varför känns det inte kul längre? och varför är det bara jag som tjatar på folk om träning? varför är det bara jag som ordnar, donar och fixar? Finns det kanske andra saker att göra på sin fritid? Kan man åka på semester utan att det finns ett mål som har med hund att göra?
Nej, mina vänner det är dags nu. Dags att inse, dags att ta beslutet…
Mitt aktiva hundliv tar en time- out. Vill någon bjuda in mig till en träning så kommer jag, kaffe i skogen är trevligt.
Men nu är det dags att utforska nya vägar att leva på.
Må så gott, Helena.