Att börja med det lilla!

“ Om man inte kan mätta hundra, så kan man mätta en” lär ska vara sagt av Moder Theresa och det är sant när man läser det och tänker efter. Ofta läser jag i tidningen eller ser på tv om människor som har det svårt om hunger, krig och elände. Nu senast är debatten i sverige om barn fattigdomen, ja det händer elände även här i sverige, vi är inte så förskonade som man tror när man sitter i sin lilla “ jag har det bra bubbla” för visst har jag det bra. Jag kan öppna skåpen och välja vad jag ska äta, vad jag är sugen på. Jag kan öppna skåp och lådor och välja kläder efter väder. Mina barn är födda på ett fint sjukhus, uppvuxna med fin barnomsorg och bra skolor, inget krig, ingen svält utan varmt och tryggt. Men vad kan jag då göra för att hjälpa alla dessa som inte har det så bra som jag!
Tanken är stor, ibland för stor, tänk om det stod 100 hungriga människor utanför min dörr eller tänk om det stod 1! Tänk om man kan börja i det lilla och bara fundera på vad kan jag göra för att hjälpa här hemma där jag bor.
Jag kan lägga 1 kr i varje insamlingsbössa jag stöter på under dagen.  Om alla i sverige skänker 1kr varje dag så blir det mycket!!
Jag kan rensa bland alla kläder och skänka till närmsta hjälpställe inte bara slänga i soporna eller i någon box, utan dit där det verkligen behövs här hemma, kanske grannen eller…
Jag kan lägga lästa veckotidningar på vårdcentralen eller sjukhuset.
Jag kan lägga böcker jag läst så någon annan kan ta dem och läsa.
Men då kommer tanken, hos mig i alla fall. Ja men kommer det då till dem som verkligen behöver eller tar någon som själv kan köpa? Ja det vet jag inte men mitt tänk blir nu, att det blir bra, det går till någon som just då behöver och som kanske ger vidare i sin tur. Jag kan starta en kedja… ja det kan jag!
Så åt oss starta i det lilla och tänka vad vi kan göra för någon annan, inte bara med pengar eller kläder utan i tanke, ord och handling! Många bäckar små…
Önskar er en fin dag!
Helena.