Jag har….

En tänkar dag. En lugn dag när jag funderar och vilar. En dag i stillhet kan man säga. Det blir automatiskt sådana dagar ibland, kroppen talar om att, så ska det vara. Jag kan känna det redan när jag vaknar, att idag är en dag för tankar. Det kommer olika insikter och funderingar som utvecklas till saker. Ganska sköna dagar när jag drar mig tillbaka i stillhet och låter tankarna gå som dom vill. Jag skriver mycket dessa dagar och texterna blir till insikter och aha upplevelser. Det är väldigt mycket som skall komma upp och bearbetas när man går igenom en utbrändhet och det kräver tid och mod att möta alla dessa tankar och känslor men det ger också väldigt många förklaringar och vinklar att bygga vidare på. Det är en spännande resa jag gett mig ut på, att resa i mitt inre, kan låta flummigt och konstigt, kan människan verkligen sitta där och bara flumma runt på sjukpenning hela dagarna när vi sliter och jobbar, kan man tänka. Och, ja jag är lyckligt lottad som kan det, jag har möjligheten att verkligen komma underfund med vad som styr mig, vad som driver mig att så in i … tills det inte fanns ett uns av energi kvar.
För så var det jag var så tom på energi att hjärtat inte orkade slå, så benen inte kunde stå, så jag inte ens orkade gå på toa för jag visste inte hur jag skulle ta mig därifrån, så slut var jag och det erkänner jag. Det är först nu, när jag fysiskt återhämtat mig till viss del som jag förstår. Jag har försökt att hitta naturliga orsaker och sjukdomar som förklara mitt ras men det finns inga..Det är en kombination av så många saker som jag nu börjar inse och kan så sakta förstå, som gjort detta.
Jag har en lång bit kvar innan jag kan börja fungera normalt igen, vad nu normalt är för det är ett av mina hinder..att inte veta riktigt hur man är normal, allt eller inget var mitt sätt…. men jag är på god väg. Som att kunna gå och prata med någon samtidigt… att köra bil där det finns annan trafik… hjärnan är en otrolig kroppsdel men när den inte fungerar som den ska  då är det lite jobbigt. Inte så mycket för mig som det kanske är för min omgivning som är så van att jag fungerar med många bollar i luften samtidigt och nu har problem med en men som sagt jag är på G, jag börjar fungera igen men den jag var det blir jag aldrig mer, för det vill jag INTE!
Solen skiner idag, det blåser bra så tvätten torkar.
Jag önskar er en fortsatt fin tisdag och glöm nu inte att vila mellan varven, vila på riktigt, så där stilla och tyst utan att vara aktiv med något.
Helena