Lever jag som jag lär?

På min förskola där jag arbetar pratar vi mycket om hur bra det är att vi alla är olika. Ser olika ut, gillar olika saker, är bra på olika saker och hur viktigt det är att alla får vara just olika. Man får ha olika sockar året runt om man vill och tycker det är bra. Någon kan springa fort och någon inte alls. Någon gillar gult någon annan tycker det är fult men vi ska respektera varandra i alla fall. Någon pedagog kan spela gitarr, någon kan måla eller snickra eller.. Ja vi kompletterar varandra med våra olikheter och det är bra.

Men.....

Hur fungerar det i verkligheten?

Går jag inte ibland och irriterar mig på andra människors egenheter, någon som pratar för mycket, eller hur någon klär sig, någon som tuggar med öppen mun eller aldrig säger något om man inte frågar. Det är olikheter men inte hyllar jag detta. Nej jag irriterar mig.... Varför är det ok hos barnen men irriterande hos vuxna?

 Ja detta var dagens tanke!!!!