En dag för vila.

ja idag är en dag för vila, en dag för tacksamhet och en dag att njuta.
Vila efter att i helgen ha varit på hundutställning, två dagar med vackra hundar, trevliga människor och mängder av intryck. För mig som varit i stillhet och vila nästan totalt sedan i mitten av September så är det stort att äntligen vara på väg tillbaka i någon form av aktivitet igen. Vi hade husvagn med oss så jag skulle kunna vila vid behov, jag orkar inte hålla kroppen och uppmärksamheten igång så långa stunder än, det tar tid att komma tillbaka.

Tacksamhet, den är stor så här efteråt, stor för att jag faktiskt lever, orkar och är på gång igen. På gång tillbaka till livet, inte med så mycket kraft än men helt klart på gång. Jag är otroligt tacksam att det går, efter domen i höstas, att jag nog aldrig mer skulle få tillbaka ens hälften av den kraft jag haft så känns det nu mycket ljusare och jag hittar sätt att komma tillbaka och framför allt så tillåter jag mig att vila mellan varven. Jag tillåter mig att säga, tack för mig en stund när kroppen signalerar vila. Och det är stort för mig, som inte förut tillåtit mig att lyssna på kroppens signaler. Nu vilade jag en stund i vagnen när ryggen sa stopp och huvudet blev trött, för att sedan orka en stund till. Jag har äntligen lärt mig lyssna
Ja idag så njuter jag trots kroppens skavanker efter helgen. Så njuuter jag av att ha orkat, av att kunna, av att ha träffat alla härliga människor, av att det blev fina resultat på alla vår hundar men mest av allt så njuter jag av att känna mig så på gång igen men på gång som en helt annan och mycket, mycket trevligare människa än den jag förut var, känns så himla bra.
Så om det är någon läsare som undrar hur jag orkar göra så mycket och hur jag orkar komma igång igen efter allt som jag varit med om under så många år så beror det på att jag tar en dag i taget och lär mig lyssna på min kropp. Jag lär mig att vara rädd om mig själv och att ta det lugnt, för då orkar jag en liten bit en liten stund i taget att göra olika saker. Numera är inte resultaten så viktiga, det är upplevelsen som är viktigast och känslan inom mig när jag gör den som är viktigast.