Ojojoj!

Åhh men har ni valp!! Vad härligt och visst är det väl underbart roligt??

Ja, jo, visst men inte hela tiden…

Att ha hundvalp är som att börja om med småbarn igen med allt vad det innebär av tidiga morgnar, ingen riktig egen tid, svårt att hinna med den äldre hunden, bunden vid hemmet osv…

Han vaknar tidigt på morgonen och tycker att nu, har jag sovit färdigt, vad ska vi göra nu? Och skynda dig för jag måste kissa nuuuu… springa ut på gräsmattan i linne och trosor när det spöregnar är inget kul! Tur vi inte har så morgontidiga grannar…

Han gillar inte att åka bil och kan inte lämnas ensam hemma mer än väldigt korta stunder, inte så man hinner ner till affären i alla fall, så all handling måste planeras nu.

Den äldre hundens träning och motion får göras när någon annan är hemma hos Ville men kortare rundor i skogen tar vi, då får Ville strosa runt och lukta på allt samtidigt som Tishen kan få springa av sig lite..

Men visst är det mysigt också, när han kryper nära, nära och bara gosar då är det mysigt!