Krishantering.

 

Krig i vår närhet känns overkligt.

Jag ser på tvn läser i tidningen eller på nyhetsappar. 

Jo det är krig inte alls långt härifrån, någon sa igår att det är lika långt till Ukraina som till Åre. 

Och det är lika långt till Åre som till dottern i Frankrike.. Detta krig är inte någonstans i " Långtbortistan" som de flesta andra krig som man hör om är, nej detta är i närheten och nu ska man leta fram vart närmsta skyddsrum finns. 

Skyddsrum? Jo men det minns jag från skoltiden, det var längst ner, långt in, ett dammigt rum med tung dörr där man förvarade gamla trasiga saker..Det säljs stora vatten dunkar för nu ska vi preppa för i fall ..

Ja hur hanterar vi allt detta för att inte bli rädda små darrande människor som mår skit?

Vi borde vara vana nu från coronan. 

Då när vi i början översköljdes av information om dödsfall, isolering, toapappers bunkring... så fort man slog på tvn. Då när vi bänkade oss framför dagens presskonferens kl 14.00 och Tengnell domderade om hur många som dött idag tills man var helt nojig och rusade ut ur affären så fort någon harklade sig. 

Hur hanterade jag det, för nu handlar det om mig, hur ska jag hantera all denna information som sköljer över mig? 

Hur hanterar jag en kris för att må bra?

Jag funderar över hur jag kan påverka.

Jag kan inte stoppa detta krig lika lite som jag kunde stoppa coronan. Men jag kan se till att må så bra som möjligt under denna tid som är och jag vet att nyhetsflödet påverkar mig negativt. Alltså kan jag ransonera mitt intag av information. Jag  kan välja bort nyhetsappar, socialamedier och välja att se typ Aktuellt eller Rapport varje kväll. Jag kan välja att göra vanliga saker som att gå ut i skogen med hundarna, läsa en bok, vakna varje dag och somna varje kväll med tanken att idag är allt bra, just nu är allt bra. Jag kan åka till jobbet och göra allt vardagligt där. Jag är en av alla dessa människor som ska få vårt land att fungera så bra som möjligt under denna tid. 

Resten lämnar jag åt de som kan påverka och förlitar mig till att de gör det dom ska så bra som möjligt, för världen rullar på även om det är krig i vår närhet och det tar inte slut för att jag preppar, oroar mig, sover dåligt eller på annat sätt skjuter mitt liv åt sidan, nej min uppgift är att hålla allt rullande och må bra. 

Egoistiskt kanske? 

Eller inte.. Jag väljer att påverka det jag kan och lägga resten åt sidan.. för livet rullar på, krig eller corona så går livet vidare, solen går upp och ned, fåglarna sjunger och våren är på väg..