onsdag 9 april 2014

Träningsvärk i yrkesrollen…

054 (425x640)
Kan man ha det?
Ja det känns så i alla fall och jag väljer att kalla det så för det låter lite roligare Blinkar
Jag började ju min nya arbetsträning i måndags.
I snart 4 år har jag varit i från mitt arbete som förskollärare, jag har varit hemma och vilat, jag har varit ute på en massa saker, rehabbat med en mängd roliga aktiviteter och trevliga människor, arbetat i en blomster och present butik och nu var det dags.Visst har jag sagt att “ Nej förskola det är nog inget för mig längre” men jag har alltid hållit det lite öppet och sagt att jo kanske lite längre fram så kan jag tänka mig att gå som tim vikarie.. osv..
NU tyckte arbetsförmedlingen att det var dags att prova. Jag kan nämligen aldrig svara på deras fråga “ Vad vill du syssla med i framtiden då, vilken utbildning eller arbete vill du satsa på eller vad känns i alla fall lite lockande” och jag sitter där som ett fån, helt tom i huvudet, jag vet inte! Det har alltid varit så när jag kommit till tanken på att det är dags nu att byta jobb, vad ska jag göra i stället, vad känns lockande. Visst har jag nu haft mina tankar under sjukdomstiden, att jag skulle vilja arbeta med friskvård, att få människor att börja tänka på träning och livsstilsförändring osv men det har aldrig blivit mer än tankar.
Mitt avslut inom förskolevärlden blev väldigt, kalla det traumatiskt, med en ambulansfärd, sjukhusvistelse och sedan mörker under en lång tid.
Det blev inget avslut med presenter och tårta, inget Lycka till med nya jobbet, det blev bara tomt och mörkt, inga arbetskamrater som hörde av sig och saknade mig, inget alls…
Så när jag fick frågan om att testa igen så kändes det lockande eller inte i början då kändes det bara jobbigt, visst finns en rädsla för att inte klara av det, att ambulansen ska.. ja ni vet, alla rädslor i en korg..
Så klev jag då in igen i måndags morse, från tystnade och lugnet här hemma och i den lilla butiken, klev jag in i, ja man kan väl lugnt kalla det liv och rörelse!
Gungigt läskigt i början men sedan, oj så kul det var, hjärnan gick på högvarv. När jag sedan kom hem var jag totalt slut och när jag vaknade igår morse var jag fortfarande helt slut,. Jag hade träningsvärk som man får när man gjort något man kan, som man inte gjort på väldigt länge och gått “all in” ja jag fick ringa praktiken och säga som det var, får börja lite försiktigt och nog jobba var annan dag nu i början..
Idag är jag fortfarande lite tröttare och dunder stel i kroppen men vi testar lite försiktigt, kanske ska komma ihåg att ta en rast då och då och dessutom äta lite i mellan… ja man lär av att testa!
Men det viktigaste för mig var att, det kändes roligt, det var kul, allt fanns där…. det får ta sin tid och jag kommer att ta det lugnt i början, så får vi se…
Önskar er alla en fin dag!
Helena.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gadgeten innehöll ett fel