tisdag 19 september 2017

Jag och Gud....

I söndags röstade jag i kyrkovalet! Och det var jag inte ensam om, enda gången jag har sett en kö in till något kyrkligt.


Varför gjorde jag det då? Ja inte var det av religiösa skäl i alla fall. Nej det var för att jag anser att man ska ta alla tillfällen till att påverka, att kunna förändra. Kyrkans makt har alltid varit stor, ja förr i tiden i alla fall. Numera känns inte Svenska kyrkan som någon större maktfaktor hos människor men förr i tiden då styrde de hej vilt här i landet. De styrde genom att skrämmas, helt hemskt om ni frågar mig. Att skrämmas för att få lydnad eller bara det prästen ville  ha.


 "Om du inte gör som jag säger, ger mig det jag vill ha så kommer du till helvetet och det bestämmer jag som är präst och .." Och kvinnosynen då, helt hemsk. Nej kyrkans värld den är inte för mig men samtidigt så kan jag inte för det, bara vända och gå eller kan, det kan jag men om man bara vänder och går från allt man ogillar hur blir det då?


Jag och Gud då? Ja för mig är Gud en kraft som finns i allt som är. Inte en person och absolut inte en man ;) Gud är för mig en kraft som vill enbart gott. Men hur kan då allt hemskt som händer i världen hända om denna kraft finns och påverkar? För mig är det så att ur hemskheter hämtar man erfarenheter och kunskap, man lär sig och utvecklas, vilket för mig är syftet med livet. Att lära sig och utvecklas som människa. 

Att se, tänka, testa, utvärdera, testa igen eller helt enkelt bara acceptera, att använda sina möjligheter att påverka, att inte bara vända ryggen till och gå. Om inget jobbigt, ont, hemskt eller på annat sätt utmanande hände i livet, hur skulle vi då utvecklas?

 Visst kan jag ibland undra över varför just jag ska få all denna skit , alla sjukdomar, alla svårigheter, vad är meningen, varför kan det aldrig bli lugnt och fridfullt? Varför har den och den ett så lugnt och ordnat liv, när jag har allt detta?


 Ja i min tro så har man när man föds en plan, en plan som innefattar alla de lärdomar just jag är menad att få under denna livstid. Genom de svårigheter jag möter, skaffar jag mig förhoppningsvis dessa lärdomar. Om inte så kommer nya svårigheter och nya, tills dess att jag lärt mig. Därför är det för mig viktigt att ta det med ro, att analysera och fundera, vad är det som sker, kan jag göra något åt det och i så fall vad? Efteråt när det lugnar ner sig ser jag alltid en utveckling, en styrka en massa kunskap och annat. 

Jag har gjort en lärdom. En som jag har nytta av när nästa grej kommer, så svårigheterna i livet blir lättare att hantera då jag har redskapen. Lite flummigt kanske men för mig fungerar det fint.


Vad har då Gud med den saken att göra? Ja för mig är det en mentor, en som redan vet svaren och kan om jag frågar ge mig ledtrådar, aldrig hela svaret för då lär jag mig aldrig men ledtrådar. 

Hur? Ringer jag och frågar?

 Nej, jag skriver oftast ner problemet på ett papper, ibland kommer ledtråden som en tanke under tiden, ibland får jag släppa pennan och gå en promenad och låta tankarna flyga. Kanske möter jag då någon som genom ett samtal ger mig en ledtråd, kanske läser jag tidningen eller slösurfar på datorn och vips hittar jag en artikel som... Ja så fungerar det för mig. Nej jag behöver ingen präst som predikar vad hen tror är guds ord, ingen kyrka att sitta from och be i, för mig finns kraften där jag är var jag än är ;)

Så fungerar det för mig!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gadgeten innehöll ett fel