Jag kommer att resa i sommar med husvagnen här hemma i Sverige orkar inte längre bry mig känns det som. Folk flockas i liftkön i fjällen, snart kommer de hit till stugorna och handlar i våra affärer, så varför ska jag stanna hemma ?
Jag är trött nu känner jag, trött på virus, trött på att vara rädd.
Det blir en ökad stress som i alla fall jag mår dåligt av och jag tror att de flesta som jobbar i yrken där man möter många människor känner det samma.
På mitt jobb är jag omgiven av virus, vi har det alltid och i vanliga fall tänker man inte så mycket på det men nu registrerar man varje hostning, varje nysning man kollar näsor för om det är snor så ska vi ringa, ringa till föräldrar som är trötta på att vi ringer för varje " liten nysning" som ringer tillbaka dagen därpå för det var "minsann inget snor när vi kom hem" och när får jag lämna igen... och jag måste svara som det är nu... 7 dagar hemma eller 2 helt friska dagar.. utan någon som helst hostasnorellernys...
Ja varför ska de vara hemma barn smittar ju inte?
Jo de smittar oss och vi måste vara hemma för minsta ont i huvudet, halsen eller vad det nu är och vi har ingen personal vilket leder till stresshuvudvärk för oss... vi får jobba med vikarier som inte känner barnen vilket ibland leder till kaos vilket ger oss huvudvärk, ja ni ser hur det är.. om vi får en vikarie annars får vi pussla ...
Nej jag ger upp känner jag, jag orkar inte med detta virus stressande.
Jag vill inte vara trött varje kväll, less på allt, tillbringa helgen med att vara arg, sur, grinig, tillbringa söndagen med att fixa vikarie för att någon är sjuk eller känna den inre stressen i att inte veta hur morgondagen blir.
Så vad ska jag göra? Jo jag ska sluta bry mig och istället ta dagen som den kommer och blir jag sjuk så får jag väl vara hemma igen och igen och....för mitt jobb är ju inte så viktigt, alla andras jobb är sååå viktigt och de har sååå mycket att göra så....
Japp slut från en trött pedagog i förskolans värld...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar