Ja nu är hösten här och den mörka tiden börjar. Klockan ringer och det är dags för hundpromenad, lusten att gå ut är obefintlig, stormen ryter och regnet piskar mot rutan, långt borta är ljusa morgnar med fågelsång.. Ja hösten är här.
Med hösten kommer lugnet brukar jag tänka men denna höst har startat allt annat än lugnt, det är händelser som jag inte kan styra över men ändå behöver vara mitt i med oro och annat, det är förändringen på jobbet med en ny avdelning som byggs, röra med byggtrafik, grushögar och lera, det är nya kollegor och gamla som försvunnit till nya jobb. Det är röran med beställningar och planering för det nya samtidigt som allt ska fungera som vanligt för den avdelning vi faktiskt jobbar med.
Nej inget av höstens vanliga lugn finns här just nu och det känns inte bra. Men det är som det är, inget av det som just nu sker kan jag påverka, det som är det är och jag behöver hitta ett lugn och en acceptans i detta.
Så vad kan jag göra?
Ja det är väl att se en sak i taget och avgöra vad som är mitt ansvar. Vad är mitt att tänka på och engagera mig i, att styra mina tankar dit jag ska. Jag ska vara kvar på den avdelning där jag nu är och behöver alltså inte lägga energi på planering av det nya, jag behöver säga stop och nej till allt som inte berör mitt arbete och istället koncentrera mig på det jag ska göra, självklart finns jag där som kollega men också se vad som är mitt att jobba med. Att bolla med andras bollar tar energi i onödan.
Det är nog det som är vad jag kan göra just nu i allt som händer runt mig både privat och på jobbet. Att se vad som är mitt att ansvara för och samtidigt finnas som bollplank för de som behöver, att visa att jag finns om jag behövs men bara då, att inte bära andras oro och tankar i onödan. Svårt men viktigt, man bär ofta andras bördor helt i onödan och utan att någon bett om det, löser problem utan att ha fått frågan, problem som ältas i huvudet som är andras att älta osv..
Det är dags att hitta mitt höstlugn i allt som händer runt mig nu, att ta saker när de händer, inte i förskott för det blir ju aldrig som man orostänkt det ;)
Det är en turbulent tid vi lever i nu, inget blir som det var före pandemin, den var en start för något nytt som än så länge inte är så trevligt ,hela världen är i oro just nu men " This to shall pass" och hur det sen blir det vet ingen... Så en dag i taget går vi mot ljuset igen och det blir bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar